Att koka ihop en låt. Att skriva en låt är verkligen att koka ner allt till några rader. Att hitta kärnan. Ibland överraskas jag av vad jag har kokat ner till, överraskas av vad som är kvar. Är det så jag tänker och känner just nu? Var det så jag såg på saken? Kan det vara så? Ibland är det till och med så att jag inte vill höra det jag själv kommit fram till. Att jag vet att varje gång jag sjunger den kommer jag att påminnas om just den tanken. Men plötsligen står det där, på pappret och jag sjunger det. Och gillar jag låten så får texten vara kvar trots att den bränner mig. Så blev det med en ny låt "I'm playing the strangest game". Om saknad och tid, val och möjligheter och om längtan till en persons närvaro. /A |